Nordiskt samarbete ska öka kläders livslängd

Nu tas ett krafttag för att öka livslängden hos textilier. Tack vare ett nytt nordiskt samarbetsprojekt ska miljöpåverkan därmed minskas drastiskt.

Genom att fördubbla livslängden för textilier går det att minska klimatpåverkan med 40-50 procent. Ändå hamnar de flesta textilier i hushållssoporna efter användning istället för att återanvändas eller återvinnas. Därför startar nu ett tvåårigt nordiskt samarbete för att öka cirkuläriteten av textilier.

Konsumtionen av kläder och hemtextilier ökar i Norden. I Sverige konsumerar vi mellan 13 och 16 kilo textilier per person och år. Samtidigt hamnar större delen av använda textilierna i hushållssoporna. Bara en liten andel sorteras ut för återanvändning och återvinning, mellan 22 procent i Sverige och 46 procent i Danmark. Stora volymer exporteras dessutom från Norden till andra länder för sortering, på grund av stora kostnader för hantering på hemmaplan.

Eftersom textil- och modeindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher är det viktigt att öka livslängden för textilier så att den totala miljöpåverkan kan minska.

Det pågår för tillfället många initiativ i Europa för att driva frågan framåt. Ett av de mer betydande är Europaparlamentets beslut att EU-länderna senast 2025 måste ha infört separat insamling av använda textilier. Det har väckt många frågor om hur framtida system för insamling, sortering, återanvändning och återvinning ska se ut och vem som ska ha ansvar för olika delar i kedjan.

Nyligen har ett nordiskt projekt kallat SATIN (Towards a sustainble circular system of textiles in the Nordic region) inletts. Här samarbetar forskare, textilindustri/återförsäljare, kommuner, hjälporganisationer, avfallsföretag, återvinningsföretag, fastighetsbolag och logistikaktörer för att utveckla och testa lösningar som hanterar en del av utmaningarna kopplat till insamling och sortering av använda textilier.

Mer specifikt handlar det om att utveckla insamlingslösningar så att det blir enkelt för konsumenter att lämna ifrån sig sina använda textilier. Projektet ska också utvärdera var sorteringen ska äga rum och möjligheter att nyttja gemensamma sorteringsanläggningar så att en större del av de använda textilierna sorteras i Norden. Dessutom ska nya, möjliga avsättningsområden identifieras för att den ökade volymen insamlade och sorterade textilier också ska komma till användning.

– Upplägget för projektet ger möjligheter till nära samarbete mellan olika aktörer i varje land. Det skapar en gemensam förståelse för utmaningar, roller och vad som är framgångsfaktorer för att utveckla cirkulära lösningar för använda textilier, säger Linea Kjellsdotter Ivert, forskare på VTI och projektledare för SATIN.

– Tillsammans kan vi utveckla marknaden för omvandling av använda textilier till nya produkter och råmaterial av hög kvalitet.

Saamet Ekici på Chalmers industriteknik leder arbetet med att utveckla nordiska cirkulära lösningar för textilier. Det handlar om att identifiera innovativa lösningar som är enkla att använda och stöttar utvecklingen mot en högre insamlingsgrad i framtiden. För att kunna hantera en ökad insamling i framtiden ska också nordiska sorteringsmöjligheter och nya affärsmodeller identifieras.

–  Textilier har en central roll i alla våra liv. Att få medverka och leda delar av det här projektet, med alla dedikerade partners, ska bli väldigt kul. Tillsammans med våra partners ska vi ta många viktiga steg för cirkulära textilflöden i Norden, säger Saamet Ekici på Chalmers Industriteknik.

Projektet SATIN delfinansieras av Nordic Innovation och består av följande 24 partners:

Aalborg University, Aalto University, Avfall Norge, Avfall Sverige, Better World Fashion, BjörkåFrihet, Chalmers Industriteknik, Convert, DHL, Fastighets AB Balder, Kretslopp och vatten Göteborgsstad, Göteborgsregionen, Integrate, Kruse Vaskeri, Kungälv kommun, Mölndals stad, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet), Nudie Jeans, Röda korset, Trasborg, TRV Gruppen, UFF, VEASAR, VTI (Statens Väg och Transportforskningsinstitut).

Kontakt

Saamet Ekici

Kontakta mig

Kompetensområden