Så byggs Sveriges halvledarframtid genom Swedish Chips Competence Centre (SCCC)

Halvledare är vår tids osynliga motorer. Men bakom dem finns människorna som formar framtiden i realtid. Möt teamet bakom SCCC och utforska hur Sverige stärker självständigheten inom halvledare både på hemmaplan och internationellt.

I Sverige arbetar en liten men ambitiös grupp för att stärka utveckligen inom halvledare. Deras metod bygger på att koppla samman idéer, talang och industri på ett mer effektivt sätt. I centrum för arbetet står Swedish Chips Competence Centre (SCCC), ett relativt nytt initiativ med ett stort uppdrag: att hjälpa företag navigera i den komplexa halvledarvärlden.

En avgörande länk

Som chef för SCCC ser Maria Huffman projektet som en knutpunkt som hjälper startups, små och medelstora företag att hitta finansiering, utbildning, expertis och partners. Centret är en del av en större europeisk satsning som vuxit fram ur EU Chips Act, som syftar till att stärka Europas position i den globala halvledarindustrin.
– Vi är länken mellan företag, akademi och industri mellan Sverige och Europa, förklarar Maria Huffman.

Men hon är tydlig med att det inte bara handlar om stora strategier.
– Små företag kan inte vänta i flera år på att något ska hända. De behöver stöd nu. Annars försvinner de.

Just behovet av snabbhet och relevans präglar allt SCCC gör. Från att koppla samman startups, små och medelstora företag med pilotanläggningar, till att hjälpa dem avgöra om deras idéer är redo för marknaden. Och inte minst guida vidare mot finansiering och rätt kompetensutveckling.

Ett nätverk för verkliga behov

Jonna Hynynen, Outreach Manager inom SCCC, är ofta den första kontaktpunkten för företag som försöker förstå sitt nästa steg.

– Kanske behöver du finansiering. Kanske undrar du var du kan ta fram en prototyp. Kanske har du bara en teknisk fråga. Det är där vi kommer in.

Hon beskriver SCCC som en plats där företag kan ställa frågor utan att behöva ha alla svaren från början. Och bakom kulisserna finns ett nätverk av experter redo att kliva in – ingenjörer, forskare och specialister inom olika områden. Det som driver henne mest är tempot i utvecklingen.

– Det är ett område som utvecklas väldigt snabbt. Man lär sig hela tiden eftersom man ständigt befinner sig i framkanten av något nytt, säger Jonna Hynynen med ett leende.

Att göra idéer till verklighet

Pier Paolo Aurino, ansvarig för teknologi och tillväxt på SCCC, arbetar med att omvandla idéer till praktiska lösningar. Hans ser till att idéer inte stannar på konceptstadiet och serSCCC som limmet som sammanför forskare, startups, investerare och institutioner. Utan det riskerar även de mest lovande innovationerna att falla platt redan innan de når marknaden.

– Det finns mycket kunskap i Sverige, men det som ibland saknas är kopplingen – hur man gör kunskapen användbar.

Pier Paolo Aurino hjälper företag att överbrygga det gapet. Det innebär att ställa svåra frågor: Vem ska köpa det här? Vilket problem löser man? Och finns det en marknad?

– Det räcker inte med fantastisk teknik. Man måste förstå dess påverkan i verkligheten, förklarar han.

Navigera osäkerhet och risk

Simon He, teknisk expert, samarbetar direkt med företag som vill få tillgång till avancerad infrastruktur. Pilotlinor, anläggningar där prototyper kan testas och skalas upp, är ett exempel.

Inuti en pilotlina är atmosfären precis och kontrollerad. Renrum, stark belysning och rader av högspecialiserad utrustning skapar en miljö där även mikroskopiska partiklar kan störa processen. Ingenjörer rör sig noggrant mellan maskinerna och övervakar processer där idéer börjar sin övergång från koncept till verklighet.

– De här pilotlinorna är nya, så vi håller fortfarande på att upptäcka alla sätt vi kan stödja företag med dem.

Osäkerheten kan låta som en nackdel, men Simon ser det inte så.

– Det innebär hög risk, men också stor potential. Vi arbetar väldigt nära verkliga tillämpningar.

Han berättar om hur han hjälpt ett svenskt företag att utforska avancerad chipförpackning. Ett arbete som handlar om att balansera teknik, budget och förväntningar och samtidigt samordna med europeiska partners, som APECS Pilot Line.

– Det handlar om att hitta den bästa möjliga lösningen tillsammans.

Talangutmaningen

Utöver tekniken finns en annan återkommande aspekt: människorna. Det är en fråga Maria Huffman brinner lite extra för. Hon ser ett stort behov av att inspirera elever tidigare och visa att halvledare inte bara är till för en viss grupp av ingenjörer.

– Vi måste börja tidigt. Om man väntar till universitetet är det redan för sent. Då har många redan bestämt sig.

Samtidigt finns en annan utmaning: att behålla kompetens. Sverige lockar många internationella studenter, men få stannar.

– Vi utbildar dem, och sedan lämnar de. Vi måste hitta sätt att behålla kompetensen här.

Dessutom innebär bristen på kvinnor i branschen fortsatt en obalans.

– Det saknas inte kompetens. Det som saknas är förmågan att se talang när den inte ser ut som många förväntar sig, säger hon.

Ett arbete under utveckling

Med knappt ett år bakom sig är SCCC fortfarande i ett tidigt skede. Teamet är litet och utmaningarna stora, men riktningen är tydlig.

– Om vi samarbetar, verkligen samarbetar, kan vi göra skillnad, avslutar Maria Huffman.

Varför SCCC är viktigt

• Halvledare driver AI, telekom, energi och mobilitet
• Europa arbetar för att stärka sin självständighet inom halvledare
• Sverige har stark forskning men behöver bättre kopplingar till industrin
• SCCC bygger broar mellan innovation och marknad

Hur SCCC stöttar företag

• Hjälper till att hitta finansiering och samarbetspartners
• Vägleder företag till prototyputveckling och pilotlinjer
• Erbjuder teknisk expertis inom flera områden
• Stöttar tidiga idéer och uppskalning

Varför halvledare?

Halvledare är grunden för modern teknik. De möjliggör elektroniska system som driver allt från mobiltelefoner och bilar till AI, sjukvård och försvar.

EU:s Chips Act

Ett europeiskt initiativ för att stärka halvledarproduktionen och minska beroendet av Asienoch USA.

Sverige och halvledare

Sverige har stark forskning och industriell kompetens, men begränsad storskalig tillverkning. Det finns ett stort behov av ingenjörer, materialforskare och tekniker – samt av att behålla internationell kompetens.