Halkolyckor minskas med uppvärmda gator

Värmeslingorna i gatan gör att människor inte halkar i samma utsträckning, som på ouppvärmda gator. De flesta fallolyckorna sker på de stora shoppingstråken i städerna där flest personer rör sig. På uppvärmda gator är halkrelaterade fallolyckor mycket färre än på gator som inte värms upp i storstäderna. Det visar en ny studie från Chalmers Industriteknik.

Värmeslingorna i gatan gör att människor inte halkar i samma utsträckning, som på ouppvärmda gator. De flesta fallolyckorna sker på de stora shoppingstråken i städerna där flest personer rör sig. På uppvärmda gator är halkrelaterade fallolyckor mycket färre än på gator som inte värms upp i storstäderna. Det visar en ny studie från Chalmers Industriteknik.

– Nästan nio av tio fallolyckor i trafikmiljö orsakas av ishalka under vintern, berättar Anna K Carlsson, forskare och projektledare på Chalmers Industriteknik, som gjort en studie på just detta.

Annas rapport Skadereducerande Effekt av Uppvärmda Trottoarer, Gång- och Cykelstråk, visar att på uppvärmda shoppingstråk är halkrelaterade fallolyckor i Göteborg 73 % färre respektive 83 % i Umeå, jämfört med gator utan värme. Undersökningen baseras på studier av de 20 största städerna i landet, där olycksstatistiken jämförts.

Mer än 70 procent färre fall

Annas rapport visar hur uppvärmda gågator, som Kungsgatan och Fredsgatan i Göteborg, minskar andelen halkrelaterade fallolyckor och kom fram till att det skedde över 70 procent färre olyckor på uppvärmda gågator, jämfört med de gator som vinterväghölls utan värme.

– Det visar verkligen att vi kan öka säkerheten och göra något åt de här fallolyckorna som sker i utemiljön, eller i trafikmiljön. Det är framförallt ett urbant problem, säger hon.

I Göteborg var andelen olyckor 73 procent lägre på de gator som var uppvärmda jämfört med andra kalla gator. Bland de gator som har markvärme och värms upp underifrån finns delar av Östra och Södra Hamngatan, Kungsportsavenyen, Köpmansgatan och Kanaltorgsgatan. De olyckor som ändå inträffade, skedde främst där de varma gatorna korsade ouppvärmda vägbanor, som vid Domkyrkan och Västra Hamngatan. När Anna K Carlsson jämförde varma och kalla trottoarer, som alltså följer en körbana, så syntes en ännu högre effekt i olycksstatistiken av att fotgängarna kunde spatsera isfritt.

– Genom att värma upp vissa delar av staden så kan vi minska fallolyckorna. Men det är ett stort arbete att ta reda på om det lönar sig att lägga in markvärme eller om vi ska satsa på bättre snöröjning istället. Det finns många olika sätt att få det halkfritt, säger hon.

När Anna K Carlsson inledde sin forskning insåg hon att det idag finns väldigt lite insamlad information kring hur effektivt det är med värme i gatorna. Eftersom de flesta fallolyckorna sker i storstäder så fokuserade hon på Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Umeå.

Fallolyckor kostar 25 miljarder per år

Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap från 2014, ligger den totala kostnaden för fallolyckor runt 25 miljarder kronor per år och olyckorna står för 55 procent av alla olycksdödsfall. Det är siffror som kan jämföras med 24 miljarder, som är kostnaden för vägolyckor som står för 10 procent av dödsfallen, enligt MSB:s rapport.

– De indikationer jag har fått är att det kanske handlar om en tredjedel som sker utomhus, så det är stora summor det handlar om, säger Anna K Carlsson.

Asfalt och trottoarer är hårdgjorda ytor som gör att skadorna kan bli omfattande och orsaka dödsfall.

– Om man tänker på hur människan har levt bakåt i tiden, så har vi inte alltid haft sådana här hårda material. Vi är egentligen inte skapta för att klara av sådana här fall. Det finns också finns andra aspekter, än just det ökade vårdbehovet, som talar för uppvärmda gator.

­– En bil klarar ofta att köra när det är fem centimeter snö, men för en gångtrafikant, en som sitter i rullstol, har rollator eller cyklister så är det en klar försvårande omständighet för att till exempel ta sig till jobbet. Hon tillägger att det finns en försvårande omständighet: att kostnaden hamnar hos kommunen och vinsten huvudsakligen inom den regionala vården.

– Det är förenat med en kostnad att lägga in och driva värmeslingor. Men då får man ställa det mot kostnaden för vård och lidande för den enskilde individen. Det är klart att det måste finnas en gräns för när det lönar sig att lägga in markvärme. Men på så här väldigt trafikerade gator tror jag att det gör det.

I Göteborg är det fjärrvärme som står för uppvärmningen av gatorna i centrala staden. Enligt Trafikkontoret finns det i dagsläget inga beslut om att utöka antalet uppvärmda stråk.

Trafikverket: betydligt fler gator behöver värmas upp

– Vi ligger efter när det gäller att öka säkerheten på gång- och cykelvägar. Den här rapporten visar att det finns stor potential att minska antalet olyckor genom att värma upp gator och trottoarer där många rör sig, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket till SVT Morgonstudion den 8 november.

– Kommuner och fastighetsägare behöver prioritera åtgärder mot olyckorna nu, fortsätter Maria Krafft.

Prata projekt med oss

Är du intresserad av att veta mer om det här projektet? Har du en liknande utmaning eller idé?

Anna Carlsson

Kontakta mig