Tudelat seminarium om designens betydelse och drivkrafter – och om 500 kilo guld som bara ligger och skräpar

Halvdagsseminariet ”Design i teknikens framkant” visade prov på en del av bredden i Chalmers Industritekniks erbjudande: Dotterbolaget och produktdesignstudion Boid skapar med sin kompetens värde för företagens innovationer och får dem att lyckas på marknaden. Återvinningsexpertisen inom CIT fångar upp och förädlar kasserade, men långt ifrån uttjänta, produkter och material som får nytt liv i den cirkulära ekonomin.

– Design kostar, men utan design kan det kosta kunden, menar Ulrike Rahe, professor i industridesign vid Chalmers och grundare av och partner i Boid.

På temat ”designens betydelse för industrin” delar hon med sig av nära 30 års erfarenhet av industridesign. Varför lyckas då inte alla? Bara sex procent av alla innovationer når marknaden och av dem överlever 28 procent det första året.

Faktorer som gör att en produkt har svårt att ta sig ut på marknaden och sälja bra kan vara att den är svår att använda eller förstå, att varken produkten eller varumärket väcker ha-begär, att den saknar teknisk höjd eller kvalitet, att den inte får rätt marknadsföring eller att den förmedlar fel image.

Design skapar värde

Bra design skapar värde och bidrar till att en produkt får fäste och breder ut sig på marknaden. Bland viktiga värden som designen kan tillföra en produkt nämner Ulrike:

  • estetik, där designen kan göra en produkt attraktiv – vid första kontakten och över en lång tid -, ge en god användarupplevelse och skapa en positiv image,
  • funktion, där en bra design kan underlätta användning och service av produkten,
  • social hållbarhet, då produkten/varumärket skapar tillhörighet och delaktighet, något man kan identifiera sig med,
  • ekonomisk hållbarhet – rätt design kan bidra till ökad omsättning, tillväxt och vinst för kunden samt långsiktig nytta för konsumenten och
  • ekologisk hållbarhet – rätt design kan minska materialåtgången samt öka livslängd, användning och återanvändning av produkten.

Som ett exempel på Boid-projekt där en ganska liten designförändring bidragit till en betydligt bättre funktion och användarupplevelse nämner Ulrike en fistelkateter som används vid blodtransfusion. (Läs mer om projektet/produkten bland våra referensprojekt.)

Ulrike poängterar också att det krävs ett väletablerat samarbete med kunden och att den personliga relationen mellan beställaren och designern är viktig.

Personligt och långsiktigt samarbete en framgångsfaktor

– Därför är det roligt att jobba nära små- och medelstora företag, menar Ulrike, där vi får en personlig kontakt och ett långsiktigt samarbete.

Ett av Ulrikes designexempel handlar om Apple-produkter som har allt – ett starkt varumärke, innovationshöjd, stark kundbindning, ett bra formspråk och god interaktionsdesign, men där det också ligger en innovatör bakom som gått sina egna vägar och litat på sin magkänsla.

– Om Steve Jobs hade frågat marknaden hade Apple-datorn och Iphonen aldrig blivit till, menar hon.

Just exemplet Iphone dyker upp relativt omgående när Klas Cullbrand, chef för Återvinningsgruppen på CIT, tar över scenen. Han och Boids vd Anton Grammatikas har samarbetat i flera projekt där man tagit tillvara exempelvis olika komponenter från skrotade bilar och skapat nya användbara produkter. På temat ”Recycle – Reuse – Reduse” berättade de om olika projekt där återvinning och design går hand-i-hand.

– Vad har du i byrålådan? frågar Klas publiken och visar en bild som innehåller ett par avlagda mobiltelefoner. Det finns 15 miljoner mobiltelefoner i svenska byrålådor. De innehåller bland annat guld, men också så kallade sällsynta jordartsmetaller.

Mer guld i mobiltelefoner än i malm

Klas berättar, att i en bra gruva kan man utvinna 3 gram guld per ton malm, medan ett ton mobiltelefoner innehåller 300 gram guld som kan återvinnas. Detta förutsatt att mobiltelefonerna samlas in och tas om hand. 500 kilo guld – till ett värde av 150-200 miljoner kronor – ligger bara och skräpar runt om i landet.

– I Sverige är vi ändå relativt duktiga på att samla in och återvinna material, jämfört med andra länder, menar Klas, men potentialen är mycket större. Det är många olika ställen man ska lämna sina produkter på. Det kan vara jobbigt – speciellt om man inte är intresserad.

– Därför är det viktigt att utgå ifrån den som ska lämna avfallet – exempelvis en student utan bil, menar Anton Grammatikas. Han berättar om ett projekt där det ursprungliga uppdraget var att ”snygga upp” insamlingscontainrar för farligt avfall som stod utplacerade på olika bensinmackar – alltså ofta en bit utanför centrum.

Genom att ha fokus på slutanvändaren och, omedvetet, gå från strikt produktdesign till tjänstedesign resulterade projektet i insamlingsskåpet Samlaren. Skåpet har olika fack som gör det enkelt att återvinna sådant som annars lätt skulle hamna i soporna, exempelvis glödlampor, lågenergilampor, småelektronik och batterier. Idag finns ungefär 300 stycken utplacerade i livsmedelsbutiker runt om i Sverige och produkten har även börjat exporteras till Danmark.

Vem vill ha en tjock-tv?

Återanvändning är mer resurseffektivt än återvinning, men efterfrågan kan vara ett problem. Vem vill exempelvis ha en kasserad, om än fullt fungerande tjock-tv?

– Där jobbar vi med att skapa efterfrågan genom att hitta nya användningsområden för hela eller delar av produkter, så kallad upcycling, berättar Klas. Bland annat har vi jobbat en del med bildemonteringsföretag.

Paradoxalt nog återvinns sällan bildelarna med högst kvalitet. De går inte sönder och då finns ingen efterfrågan på begagnade reservdelar. Istället får man tänka kreativt och hitta nya användningsområden, som att flytta högtalare från bilen in i köket, sy (trendiga) väskor av lastbilspresenningar eller bocka till karossdelar så att de går att använda som skålar. Ett projekt som Boid och Återvinningsgruppen genomfört gemensamt har varit att hitta användningsområden för uttjänta krockkuddar, vilka tillverkas i många olika färger av slitstarka material med hög kvalitet. De lämnas annars bara till förbränning – likt mycket annat i en skrotad bil, som bilklädslar.

Seminariet avslutades med fråge- och diskussionsstund och det blev tydligt att såväl design som återvinning/återanvändning är populära ämnesområden och att presentationerna gav upphov till nya infallsvinklar och kreativa förslag – som hur vi gemensamt ska samla in mobiltelefoner och annat elektronikskrot som hopar sig i hemmen.

Har du en fråga eller förslag som gäller design eller återvinning/återanvändning – kontakta Boid (hello@boid.se eller via webben) eller Chalmers Industriteknik (klas.cullbrand@cit.chalmers.se eller via webben)

Förmiddagsseminariet, inklusive mingel med nätverkande och lunchmacka, hölls 22 februari i Johanneberg Science Park. Fler aktuella seminarier hittar du i vårt kalendarium.

Mer om Chalmers Industriteknik och våra projekt och kompetensområden hittar du på vår webbplats
Mer om dotterbolaget Boids projekt och kompetenser hittar du på boid.se

Kontakt

Klas Cullbrand

Kontakta mig

Kompetensområden