Klara vill säkra kärnsäkerheten

Oavsett om eller när kärnkraften avvecklas i Sverige kommer kärnteknisk kompetens att behövas för en lång tid framöver. CITs Klara Insulander Björk koordinerar det nationella centrum som ska främja kunskap och kompetenstillgång inom kärnteknikområdet.

I dagarna kom beslut om att ett nationellt centrum – Swedish Academic Initiative on Nuclear Technology research, eller i dagligt tal SAINT – ska inrättas vid Chalmers Tekniska Högskola. Chalmers har fram tills nu haft ett eget kunskapscentrum (Centrum för hållbar kärnenergi, SNEC), men sedan början av 2016 har man arbetat för att skapa en nationell plattform. Till att börja med är SAINT ett samarbete mellan Chalmers och Uppsala Universitet, men förhoppningen är att fler parter ska ansluta. Kärnteknik omfattar mer än kärnkraft, så aktörer med forskning inom exempelvis miljöradiologi och nukleär medicin har intresse av samverkan.

– Vi vill vara en oberoende källa till information inom kärnteknikområdet dit press och allmänhet kan vända sig för att få objektiva svar, berättar Klara Insulander Björk, doktor i teknisk fysik med inriktning på kärnteknik.

Fyller ett behov av objektiv kunskap

Även företagen inom kärnkraftsindustrin har behov av att kunna få svar på frågor av forskningskaraktär, vilket SAINT ska kunna erbjuda. Syftet är också att på olika vis understödja utbildning och forskning inom området och den centrala uppgiften är att förvalta och se till att det finns kompetens tillgänglig för kommande behov.

– Konkret ska centrat bland annat öka interaktionen mellan forskare runt om i Sverige, exempelvis genom seminarier, säger Klara. Vi kan också samordna gemensamma ansökningar om forskningsmedel från EU och andra finansiärer.

I Sverige anses kärnkraften omodern och den är av olika anledningar impopulär. På grund av låga elpriserna är den för närvarande inte heller lönsam här. Det finns inget formellt slutdatum för kärnkraften, men den nuvarande regeringens mål är att all elproduktion ska ske från förnybara källor 2040.

Avveckling kräver kompetens

Situationen leder till att forskningsverksamheter har svårt att finna finansiering, studenterna väljer andra inriktningar och det blir färre doktorandtjänster. Samtidigt kräver avvecklingen att det finns kompetens att genomföra den på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

– I den Svenska kärnkraftsindustrin är det ett starkt fokus på avveckling nu, menar Klara och företagen börjar bygga upp organisationen för det. Ett par av de forskningsprojekt som vi har tänkt starta tillsammans med industrin fokuserar just på avveckling, men det tar lång tid eftersom de inte haft någon organisation för det.

Det finns även andra skäl till det behövs utbildning, forskning och tillgänglig kompetens inom kärnteknikområdet, som strålskyddsberedskap och medicinska tillämpningar. Dessutom ställer det internationella atomenergiorganet IAEA krav på viss mängd forskning i länder som har kärnreaktorer, något som Sverige i nuläget börjar få svårt att leva upp till. Elbehovet kan också förändras när fordonsflottan och industrin elektrifieras alltmer. En torr sommar i kombination med en kall vinter kan öka behovet av importerad el.

– De som utbildar sig inom området nu har jobb fram till pensionen, påpekar Klara, som själv läste teknisk fysik på Chalmers och i och med sitt examensarbete i ett svensk-norskt samarbetsprojekt började intressera sig för grundämnet torium som kärnbränsle.

Putin vill ha besked

Efter avslutade studier blev hon erbjuden jobb hos de norska företaget och kunde senare som industridoktorand disputera med en avhandling om toriums egenskaper som reaktorbränsle. Parallellt med arbetet som centrumkoordinator har Klara fortsatt forska på om torium skulle kunna vara ett realistiskt alternativ till uran – en fråga som sysselsätter bland andra Rysslands Vladimir Putin. Han har gett det statliga kärnkraftsbolaget Rosatom och landets ledande kärnforskningsinstans Kurtjatov-institutet i uppdrag att formulera en gemensam ståndpunkt i frågan. Yttrandet ska vara klart nu i vår.

-Det skulle vara intressant att se vad de kommer fram till, säger Klara Insulander Björk, som är ensam i Sverige om att studera toriums egenskaper. En poäng med torium är att det är lättare än uran, vilket ger upphov till mindre farligt avfall. Men det viktigaste, påpekar hon, är att man kan få till en sluten bränslecykel, oavsett vilket kärnbränsle man använder, så att restprodukterna kan återvinnas som nytt bränsle.

Kärnteknik är inget av Chalmers Industritekniks stora kompetensområden, men det är å andra sidan ledning och koordinering av olika centrumbildningar – vanligtvis där akademi, näringsliv och myndigheter samverkar. Klara Insulander Björk är stolt över det nya centrat som kan skapa entusiasm och framtidstro och erbjuda kompetens inom området till både industri och myndigheter.

Det märks att hon trivs med sitt arbete och gärna tar sig an nya utmaningar framöver.

– För mig är det forskarhantverket som är mest intressant, menar Klara. Detektivarbetet, att få ihop pusslet, förklarar hon entusiastiskt. Det är också viktigt för mig att det jag gör bidrar till en bättre värld.

Läs artikel om Putin, Klara och torium i Ny Teknik

Läs om Sustainable Nuclear Energy Centre (SNEC)  – SAINT (Swedish Academic Initiative on Nuclear Technology research) är så rykande färskt att det inte finns någon webbinformation än

Foto: Cheuk Wah Lau


Om den svenska avvecklingsplanen

Det finns inte något slutdatum för kärnkraften. Riksdagen beslutade 1997 att ”kärnkraften ska avvecklas för att åstadkomma en ekologisk och ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på förnyelsebara energislag. Omställningen ska genomföras så att svensk industri och samhället i övrigt har tillgång till el på internationellt konkurrenskraftiga villkor”. Barsebäck stängdes helt 2005 och blev därmed första kärnkraftverket att tas ur drift i Sverige. (Källa Strålsäkerhetsmyndigheten)

Kontakt

Klara Insulander Björk

Kontakta mig