Erik vill se verkliga behov driva utvecklingen framåt

Behovskartläggning kan göras på olika sätt. Vår medarbetare Erik Nilebäck åkte med i en bedömningsbil från Sahlgrenska för att ta reda på vilka behov av ny medicinteknik som finns i ambulanssjukvården. Den erfarenheten ger en betydligt bättre förståelse för vilka problem som finns att lösa och gör det lättare att förmedla behoven till företag och forskare.

Erik Nilebäck jobbar just nu som konsult i ett projekt för MedTech West, finansierat av Tillväxtverket, som syftar till att bättre kunna stötta innovativa företag i medicinteknikbranschen.

– För att möta företag och organisationer på rätt sätt vill vi kartlägga vilka behoven verkligen är – i detta fall inom prehospital sjukvård, säger Erik.

Han har även intervjuat anställda på Sahlgrenskas akutmottagning och personer som arbetar med sjöfartsmedicin, exempelvis på lastfartyg. Men att se med egna ögon hur en utryckning går till och hur ambulanssjukvårdaren arbetar i ett akut läge, menar han är något helt annat.

– Det är en särskild – och viktig – erfarenhet att få med sig, säger Erik, som till vardags oftast arbetar framför datorn. Det var inte skrämmande, utan mer fascinerande, att observera hur ambulanspersonalen arbetar. Det är förstås synd om de sjuka patienterna, men de är i goda händer, säger han eftertänksamt.

Förståelse för vårdpersonalens situation

Bedömningsbilen körs av en erfaren ambulanssjuksköterska med tillgång till samma utrustning som finns i en ambulans. Sjuksköterskan kan ge akut vård och råd, men inte ta med en liggande patient. Larmet kan komma via SOS Alarm från någon som inte mår bra och är orolig, men inte bedöms som livshotande sjuk.

När Erik följde med ambulanssjuksköterskan och universitetslektorn inom prehospital vård Christer Axelsson, med 35 års erfarenhet från räddningstjänsten, blev de ändå dirigerade till en person med livshotande tillstånd eftersom bilen befann sig nära. Väl på plats kunde Christer Axelsson snabbt ställa diagnos utifrån patientens utseende och beteende, blodtryck, tidigare sjukdomshistorik samt medicinering och tillkalla ambulans för transport till akuten.

– Det jag märkte är hur ruskigt effektivt det är, säger Erik med eftertryck. All utrustning och alla moment som ska användas i verksamheten måste gå lätt in i flödet och det ska vara enkelt att använda. Visst, man kan använda olika typer av instrument eller videosystem, men det får inte ta för lång tid att sätta igång, konstaterar han.

Lättare att formulera verkliga behov

Lösningarna ska vara applicerbara och ge resultat och man måste ha förståelse för att sjukvårdspersonalen inte har mycket tid för att implementera nya produkter och innovationer. Att ha sett hur den här typen av vård fungerar i praktiken gör det enklare att formulera behovet så som det faktiskt ser ut i dialog med företag och forskargrupper.

I bedömningsbilen finns utrustning för att mäta vissa vitalparametrar som en läkare kan ta del av på distans.

– Med mer avancerad mätutrustning skulle det vara enklare att ställa diagnos, menar Erik. I dag finns inte den utrustningen att ta med, utan provtagningen sker när patienten kommit till akuten.

I projektet på MedTech West har man identifierat ett tiotal behov som skulle kunna tillgodoses med nya medicinsktekniska produkter, exempelvis inom provtagning, journalhantering och kommunikation åt olika håll, som videokommunikation inom sjömedicinen.

– Att verksamheten drivs affärsmässigt och med lönsamhet är jätteviktigt, menar Erik. Men behovsdriven teknisk utveckling är intressant på det sättet att den skapar ringar på vattnet. Om man börjar titta på lösningar för ett behov hittar man ofta flera.

Utvecklingsprojekt som kan rädda liv

I grunden är Erik civilingenjör inom teknisk biologi från Linköpings Universitet och har doktorerat i biovetenskap på Chalmers. Han har också en del medicinteknik med sig från sin utbildning, men har ingen egentlig vårderfarenhet.

– Sjukvården känns dock inte på något vis främmande, berättar Erik. Jag har alltid pratat mycket om sjukdomar och teknik kopplat till detta med min pappa, som är överläkare inom öra-näsa-halskirurgi.

Det visar sig finnas ännu mer vårderfarenhet i familjen – såväl Eriks fru som mamma och syster är sjuksköterskor. Själv kunde han mycket väl ha blivit läkare, men valde ingenjörsbanan istället.

Tidigare har Erik jobbat med analysinstrument och teknisk försäljning, även på global nivå, och trivdes med det. Men när möjligheten att jobba på Chalmers Industriteknik med Life Science-tillämpningar och fungera som länken mellan forskning och företag dök upp tvekade han inte.

– Att vara med och förverkliga utvecklingsprojekt som kan rädda liv – det inspirerar verkligen, säger Erik Nilebäck entusiastiskt.