Anna fokuserar på fall och andra olyckor

Hur kan man förhindra att människor ramlar när de är ute och går? Kan man mildra fallet och undvika frakturer om olyckan ändå är framme? Vad i trafikmiljön ställer till det för elrullstolar och permobiler? Har nollvisionen påverkat antalet barn som dör i trafiken? Hur stor är en medelstor kvinna?

Chalmers Industritekniks Anna Carlsson gillar att ha många bollar i luften och söker nyfiket svaren på frågor som de flesta av oss inte skänker en tanke. Samtidigt kan hennes arbete förbättra livskvalitén för många, ja till och med rädda liv.

I dagarna väntar hon svar på om hennes projektgrupps senaste ansökan blivit beviljad. Det rör sig om en tvåårig uppföljningsstudie som ska ta fram de första prototyperna av självkörande snöröjningsfordon med fokus på att säkra barmark på gång- och cykelbanor året om. I projektgruppen deltar flera teknikföretag, institut och myndigheter. Medlen söks från FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation) som är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med fokus på områdena klimat, miljö och säkerhet.

Del i framtidens smarta och hållbara samhällen

En förstudie, ”Autonoma Drift- och Underhållsfordon för Cykelstråk” (med arbetsnamn Barmark), genomfördes under första delen av 2016 och har väckt stort intresse från såväl akademi som näringsliv och offentlig förvaltning, där samtliga aktörer ser dessa fordon som ett naturligt inslag i framtidens smarta, hållbara samhällen. Det nya projektet, Barmark II, bygger vidare på förstudien

-Trafikverket uppskattar att 100-300 gångtrafikanter dör varje år till följd av fallolyckor utomhus, berättar Anna som tidigare genomfört studien ”Fallolyckor bland gångtrafikanter”. Som en jämförelse dog 149 bilister i trafikolyckor under förra året enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen.

1600 dör i fallolyckor

Fallolyckor är också den i särklass vanligaste orsaken till sjukhusvård. Det är sju gånger fler personer som hamnar på sjukhus till följd av fall jämfört med dem som skadas i trafiken. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) dör 1600 personer i fallolyckor – ute och inne -under ett år (enligt siffror från 2010).

– Det här är ett jättestort och lite bortglömt problem som framförallt drabbar äldre och kvinnor, menar Anna. Mycket har med underlaget att göra och snö och is ökar risken markant. Vi behöver arbeta från två håll – dels med fallprevention, dels med skadeprevention.

Som exempel nämner Anna uppvärmda trottoarer, vilket har en stor potential att minska fallrelaterade skador hos gångtrafikanter – framförallt i affärskvarter i tätorter där många människor är i rörelse. En sådan åtgärd medför också minskad användning av grus och salt vilket i sin tur minskar slitage och underhåll av golv, textilier och rulltrappor inne i affärslokalerna såväl som halka på rullgrus. En annan åtgärd är att byta till stötdämpad asfalt (utomhus) eller stötdämpande golv (inomhus) för att minska skadorna vid fall.

-Det finns exempel från äldrevården där man minskat frakturerna med 59 procent genom att byta golvmaterial, berättar Anna. Det finns även olika skydd, som höftskyddsbyxor, som kan hjälpa till att undvika skador.

Förhindra frakturer och spara pengar

Just höftskador är mycket vanliga vid fall. Ungefär 18000 personer per år drabbas av höftfrakturer, enligt det nationella kvalitetsregistret Rikshöft. 17 procent av dem dör inom fyra månader. Dessutom är en höftfraktur ofta inträdesbiljett till ett konstant vårdbehov. Genom att förhindra dessa frakturer kan man alltså spara mycket pengar – och mänskligt lidande. Risken för höftfraktur kan minskas genom användning av stötdämpande underlag och/eller höftskydd. För att ta fram bättre underlag och skydd krävs en tillförlitlig provmetod. I ett nyss avslutat projekt har Anna och CIT-kollegan Manuel Mendoza Vazquez utvärderat olika provmetoder för att simulera höftislag mot marken hos en gångtrafikant som faller omkull.

Det som driver är en stor nyfikenhet och en vilja att göra samhället bättre. Och hon fokuserar oftast på andra än ”den medelstore mannen”, som äldre, kvinnor, barn eller personer med funktionsvariationer. Ett exempel på detta är den studie Anna genomfört om dödsfall bland barn i trafiken.

Bakåtvänd bilbarnstol och bälteskudde räddar liv

-Det är den tuffaste undersökningen jag gjort, berättar Anna. Vi gick igenom alla fall från 1992 till 2015 där barn mellan 0–14 år dött som passagerare i bilolyckor. Det är glädjande att se hur långt vi har kommit.

Syftet med studien var att se vad som orsakat dödsfallen och vad det förebyggande arbetet betytt. Statistiken visar att antalet barn som dött i bil minskat med 89 procent sedan början på 80-talet. 2015 var det ett barn som dog. Det som påverkat nedgången är den ökade bilsäkerheten, lagar och rekommendationer om barnstolar, bälteskuddar och bilbälten, olika kampanjer för att öka användningen av skyddssystemen och den så kallade nollvisionen som medfört bland annat mötesseparerade vägar. Enligt de svenska rekommendationerna bör barnen sitta i bakåtvända babyskydd/barnstolar tills de är minst 4 år (gärna längre), och sedan på bältesstol eller bälteskudde tills de är 10-12 år för att få en bättre bältesgeometri över höften.

Annas intresse för trafikskador började under tiden som provningsingenjör på Autoliv, då hon utförde och analyserade krockprov samt utvecklade airbags. Så såg hon en notis på text-tv om att VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) hade fått pengar för att ta fram en kvinnlig krockdocka. Detta fick Anna att sätta sig på skolbänken igen, vilket några år senare resulterade i en doktorsavhandling om whiplash-skador hos kvinnor och en prototyp till en medelstor kvinnlig krockdocka.

-Jag hade inte tänkt doktorera, men projektet lät så roligt att jag inte kunde låta bli, säger Anna entusiastiskt. Jag hade tidigare funderat över varför det inte redan fanns någon sådan storlek på krockdocka.

I dag ligger prototypen på is i brist på att någon vill satsa pengar på vidareutveckling.

Industri och akademi bra kombination

Att Anna efter tiden på Chalmers sökte sig till Chalmers Industriteknik berodde på flera saker, bland annat att hon hade CIT-medarbetare i sitt nätverk och att flera kollegor talat väl om företaget. Sitt dåvarande projekt tog hon med till den nya arbetsgivaren. Att hon jobbat inom både industrin och akademin ser hon som en stor fördel.

Vilket är då drömprojektet?

-Det var vansinnigt svårt! Jag kommer på nya projektet hela tiden när jag tittar på de här sakerna. Men det skulle vara skönt att slippa jaga pengar. Att kunna jobba från början till slut, säger Anna, vars olika projekt till största delen finansieras av myndighetspengar, forskningsanslag och försäkringsbolag.

Anna Carlssons vilja att underlätta för de trafikanter som är mest oskyddade och har det besvärligast har lett till att hon fått medel till att under våren starta ytterligare två projekt: ”Olycks- och skadestatistik för användare av rollator, (el)rullstol eller elskoter i trafikmiljön” och av ”Gångvänlighet och funktionsvariationer – analys av videodokumentation av elrullstolsanvändare i autentiska trafikmiljöer”. Hon ingår också i Trafikverkets samverkansgrupp GNS ”Säker gång och cykel”.

Läs mer om den kvinnliga krockdockan

Läs rapporten Fallolyckor bland gångtrafikanter

Ta del av avrapporteringen från studien Barns skallskador vid olyckor i personbil

Länk till Anna Carlssons publikationer på Chalmers Publication Library

Kontakt

Anna Carlsson

Kontakta mig